lån

Svenskar och lån

Posted by on November 09, 2017
lån / Comments Off on Svenskar och lån

Man läser ofta artiklar där det står att den svenska skuldbördan ökar. Inte allt för sällan återfinns artiklarna under svarta, negativa, braskande rubriker. Men är situationen verkligen så illa som media vill framställa den? I den här artikeln tar vi en liten titt på skuldsituationen i Sverige i dag och resonerar lite kring när en skuldsituation börjar bli farlig.

(Den här artikeln är sponsrad av Lånemegleren.no och innehåller därför en länk mot sidan.)

“Den som är satt i skuld är icke fri” är ett gammalt bevingat ord. Trots detta drar svenskarna på sig allt större skulder. Föga förvånande så är det bostadslån som står för det överlägset största bidraget till svenskarnas skuldsättning. Enligt Svenska Bankföreningen var så mycket som 81% av den totala skuldbördan lån till bostäder i slutet av 2013. Då bankerna tar säkerhet i bostäderna anses den här typen av lån relativt riskfria, i alla fall ur långivarens synvinkel.

Någonting som är anmärkningsvärt är att blancolånen uppgår till 7% av svenskarnas totala skuldbörda. Anledningen är att blancolånen ofta används till konsumtion, ett väldigt kortsiktigt tänk. Blancolånen, som ställs utan säkerhet, sliter lite med en dålig stämpel på grund av detta, men det finns fördelar. Blancolånen är exempelvis bra om man vill samla flera smålån under ett paraply. Just den här användningen av blancolån har visat sig väldigt populär i Norge, där blancolånen kallas för forbrukslån (representativt låneexempel: eff.ränta 17,89%, 65.000 ö/5 år, etabl.avg. 900, totalt 96.030.) och där de på sikt faktiskt bidrar till att minska den totala skuldbördan. Faktum kvarstår dock, blancolån ska aldrig användas till konsumtion.

Vän av ordning undrar kanske om inflationen bidrar till att vi har en högre skuldsättning i nuläget jämfört med tidigare. Visserligen har inflationen den effekten att lånebeloppen är högre relativt sett, men faktum är att skuldsättningen sett till inflationsjusterade belopp också den är högre. Det är därför säkert att säga att belåningen och skuldsättningen har ökat i svenska hushåll.

När blir då skuldsättningen ett problem? Svaret är ganska enkelt, när man inte har råd att betala räntan längre. Amorteringskrav hade inte skadat med tanke på att bostadslån bidrar till en såpass stor del av skuldsättningen. Amorterar man aldrig, blir man aldrig av med lånet och desto känsligare blir man för eventuella ränteökningar. Amortera kan man givetvis göra frivilligt, men det är inte speciellt motiverande i lågränteperioder som nu, då man lätt hittar bättre avkastning på annat håll.