Enkel ekonomi FBBC

RSS | Comments RSS

Utbud och efterfrågan

August 19, 2014 at 9:17 am

Det är många som frågar mig vilken den viktigaste och mest accepterade ekonomiska sanningen är. Svaret är inte speciellt svårt, utan det finns en självklarhet inom ekonomin som ligger till grund för nästan allt, lagen om utbud och efterfrågan. I all sin enkelhet är den den enskilt viktigaste hörnstenen i det stora huset som kallas för ekonomi.

Lagen om utbud och efterfrågan förklarar varför vatten kan vara mer eller mindre gratis från kranen i Sverige, medan du kan tvingas betala oändliga belopp för en flaska vatten i en öken. Det är ett väldigt enkelt samband med Pris (P) på den vertikala axeln och Kvantitet (Q) på den horisontala axeln. I modellen har du sedan två linjer, nämligen utbud och efterfrågan.

Utbudet gestaltas av en positiv linje och säger att ju bättre pris leverantörer får för en produkt, desto mer kommer de producera. Efterfrågan, å sin sida, gestaltas av en negativ linje. Den säger det motsatta, att ju högre pris, desto lägre kvantitet kommer efterfrågas. Linjerna för utbud och efterfrågan korsas vid en given kvantitet och prisnivå, detta är jämvikten där både leverantörens och konsumentens munnar mättas.

Nedanför ser du ett diagram av modellen:

utbudefterfragan

Du kanske förvånas över hur simpel modellen är och tänker att “detta kan vem som helst räkna ut”, men som jag nämnde tidigare så ligger den till grund för betydligt mer avancerade mekanismer. Utbud och efterfrågan ligger till exempel bakom vilka räntenivåer centralbanker ska läggas på, teorier om arbitrage och mycket annat. Lagen om utbud och efterfrågan var det första jag fick lära mig när jag började läsa ekonomi på HHS, och av alla modeller är det den jag gillar mest. Enkel, men ack så komplex!

Svenskar och lån

August 19, 2014 at 8:54 am

Man läser ofta artiklar där det står att den svenska skuldbördan ökar. Inte allt för sällan återfinns artiklarna under svarta, negativa, braskande rubriker. Men är situationen verkligen så illa som media vill framställa den? I den här artikeln tar vi en liten titt på skuldsituationen i Sverige i dag och resonerar lite kring när en skuldsituation börjar bli farlig.

skuld

“Den som är satt i skuld är icke fri” är ett gammalt bevingat ord. Trots detta drar svenskarna på sig allt större skulder. Föga förvånande så är det bostadslån som står för det överlägset största bidraget till svenskarnas skuldsättning. Enligt Svenska Bankföreningen var så mycket som 81% av den totala skuldbördan lån till bostäder i slutet av 2013. Då bankerna tar säkerhet i bostäderna anses den här typen av lån relativt riskfria, i alla fall ur långivarens synvinkel.

Någonting som är anmärkningsvärt är att blancolånen uppgår till 7% av svenskarnas totala skuldbörda. Anledningen är att blancolånen ofta används till konsumtion, ett väldigt kortsiktigt tänk. Blancolånen, som ställs utan säkerhet, sliter lite med en dålig stämpel på grund av detta, men det finns fördelar. Blancolånen är exempelvis bra om man vill samla flera smålån under ett paraply. Just den här användningen av blancolån har visat sig väldigt populär i Norge, där blancolånen kallas för forbrukslån och där de på sikt faktiskt bidrar till att minska den totala skuldbördan. Faktum kvarstår dock, blancolån ska aldrig användas till konsumtion.

Vän av ordning undrar kanske om inflationen bidrar till att vi har en högre skuldsättning i nuläget jämfört med tidigare. Visserligen har inflationen den effekten att lånebeloppen är högre relativt sett, men faktum är att skuldsättningen sett till inflationsjusterade belopp också den är högre. Det är därför säkert att säga att belåningen och skuldsättningen har ökat i svenska hushåll.

När blir då skuldsättningen ett problem? Svaret är ganska enkelt, när man inte har råd att betala räntan längre. Amorteringskrav hade inte skadat med tanke på att bostadslån bidrar till en såpass stor del av skuldsättningen. Amorterar man aldrig, blir man aldrig av med lånet och desto känsligare blir man för eventuella ränteökningar. Amortera kan man givetvis göra frivilligt, men det är inte speciellt motiverande i lågränteperioder som nu, då man lätt hittar bättre avkastning på annat håll.

 

Välkommen!

August 19, 2014 at 8:21 am

välkommen

Varmt välkommen till FBBC.nu, en blogg om privatekonomi, ekonomiska fenomen samt allt annat som rör pengar och finans. Jag heter Filip Brenner Bonnier Carlstedt och är 28 år. Jag har en Masters från HHS och är därför som ni förstår väldigt intresserad av allt som rör ekonomi. Ekonomi kan vara väldigt komplicerat, men behöver inte vara det. Faktum är att ekonomi är en logisk vetenskap där det mesta i grund och botten baseras på väldigt enkla modeller och antaganden.

Ur dessa modeller kan man givetvis härleda mer komplexa samband och modeller, men det är inte tanken med den här hemsidan. Här ska vi på ett enkelt och lättsamt sätt ta oss igenom de mest basala ekonomiska och finansiella fenomenen, så att ni som besöker sidan kan få en bättre förståelse för ekonomi som vetenskap. Min önskan är även att jag ska kunna inspirera mina läsare till en bättre privatekonomi och kanske även ekonomiskt oberoende.

Även om pengar inte är allt så gör en god ekonomi vardagen lättare och lite mindre stressande. Har du en ordentlig buffert behöver du aldrig oroa dig för en oförutsedd utgift. En oväntad räkning, självrisken som måste betalas när bilen går sönder, nya glasögon, kostnader för mediciner och liknande kan göra att många personer hamnar i en ekonomisk knipa, men det behöver inte vara så. Med lite planering och disciplin kan du hantera dessa jobbiga och tråkiga utgifter.

Jag hoppas att den här introduktionen har gett dig en liten fingervisning av vad du kan förvänta dig att hitta på min blogg. Jag ska försöka uppdatera sidorna dagligen så att du alltid kan se fram emot ett nytt spännande inlägg. Om du av en eller annan anledning behöver komma i kontakt med mig, är min epostadress filip@fbbc.nu. Det går även bra att använda sig av kontaktformulären som finns på varje enskild sida.